Nedanstående text är hämtad från Svenska Kerry Blue terrierklubbens hemsida (www.skbtk.com).

Texten stämmer mycket väl överens med min uppfattning om rasen. Dock har jag under många år haft flera olika tikar hemma tillsammans två och två utan problem. Med detta vill jag inte säga att det inte kan bli problem men min erfarenhet är att det vanligtvis går bra att ha två tikar tillsammans. Det är dock viktigt att läsa deras språk och låta dem (inom vissa gränser) rangordna sig i fred.

Kerry Blue är i dag i första hand en ren sällskapshund. Det är en aktiv, medelstor hund som mår bra med aktiviteter i sitt liv som t ex lydnadsträning och agility. Den är barnkär och fungerar bra i barnfamiljer så länge som man inte låter den bli en leksak. Eftersom den mer än gärna hänger med på allt som kul är det viktigt att den under en del av dagen bereds tillfälle att vila i lugn och ro då den annars lätt blir stressad. Även oerfarna hundägare kan våga sig på denna ras så länge som de är införstådda med att det är en livlig och förhållandevis tidskrävande ras.

Det är viktigt att man från början visar var på rangskalan som hunden ska stå då den gärna testar ledarskapet när den kommer upp i puberteten. Rasen hade förr ett mycket hårdare temperament och har länge dragits med ett rykte som svår. Dagens Kerry Blue är dock mycket mer sociala och lätthanterliga. Kerryns ursprung och användning har haft stor betydelse för dess sätt. Den är en robust hund, intelligent och samarbetsvillig, harmonisk och glad. Den ska vara modig utan att vara dumdristig, kunna vakta hem och familj utan att skrämma bort vänner och bekanta. Den har mer eller mindre utvecklad jaktinstinkt men är som andra terriers mest intresserad och lämpad för grytjakt och som råttjägare.

Den som skaffar sig en Kerry Blue får finna sig i nästan ständig kroppskontakt med sin hund. Kerryn vill vara med!

Vänner på besök får finna sig i många blöta pussar och kel i soffan innan Kerryn blir nöjd och går och lägger sig.
Kerryn har en mjuk och silkig päls som inte fäller. Den ska badas minst en gång per månad och det gör att man slipper hundlukt. Många, men inte alla, allergiker tål rasen.

URSPRUNG OCH ANVÄNDNING
Kerry Blue Terriern kommer ursprungligen från Irland. Dess ursprung är ej helt klarlagt men den troligaste teorin är att rasen utvecklades från inkorsningar av Irländsk varghund i de ursprungligahundarna av terriertyp som fanns på ön. Från början fanns där ett flertal olika varianter av högbenta terrier. Färgerna kunde variera mellan röda, vita, gul, svarta, grå-blå eller harlekin, många med tanmarkeringar på huvud och ben. Det fanns både hårda, sträva och mjuka pälsar.Under 1700-talet var det ej tillåtet för gemene man att äga de hundar av greyhound eller spanieltyp som användes för jakt på större villebråd, dvs. dagens Irländska varghund och Irländska setter. Det var endast godsägarna som fick jaga. Folk på bygden behövde dock en hund som hjälp i arbetet och därför utvecklades terriern till en allt-i-allo hund. Den skulle vara behjälplig med att hålla råttorna under kontroll på gårdarna, vakta hus och hem, valla fåren samt också fungera som jakthund främst på grävling som det var tillåtet att jaga.

 Naturligtvis trotsades även förbuden och en hel del tjuvskytte ägde rum. Till det passade de grå-blå hundarna extra bra. Färgen gjorde att de smälte in i skuggorna och därigenom kunde tjuvskytten och hans hund undkomma upptäckt. Just i grevskapet Kerry, längst ned på den södra delen av ön, övervägde den blåaktiga, mjukpälsade varianten och en mer selektiv avel för att befästa typen började så sakta ta fart.

EGENSKAPER OCH MENTALITET
Det var inte så många år sedan som det på Irland fortfarande krävdes godkänt jaktprov på grävling för att erövra utställningschampionat, men idag är det nog ytterst få som ägnar sig år denna jakt. Rasen har dock kvar sin jaktinstinkt vad det gäller gryt och råttor men det är mycket ovanligt att de spårar större villebråd. De jagar mer på syn och hörsel än på spår. Idag har rasen utvecklats till en mer sofistikerad sällskapshund som får utlopp för sin energi på skogspromenader och i lydnadsringen.

Många som köpt en Kerry har fått hundutställning som intresse och det är en aktivitet som passar en Kerry Blue bra då de uppskattar att visa upp sig och träffa nya hund- och människobekanta. Utställningsintresset bland uppfödare och ägare har också gjort att rasen håller en exteriört hög kvalitet. Även Agility har på senare år blivit mycket populärt och Kerryn har visat sig vara mycket lämplig för denna sport. 1992 var SM vinnare i Agility en Kerry Blue.

Kerry Blue terriern är en mycket intelligent och läraktig, lekfull och livlig ras. Den är alltid vänlig och öppen mot människor och är ingen skarp vakthund men håller rätt på vad som händer runt huset och varnar genom att skälla. De skäller dock inte utan anledning och tystnar när man säger till. De är utpräglade familjehundar, dvs. de tyr sig sällan till bara en familjemedlem utan älskar alla lika mycket. De har stort behov av närhet och kroppskontakt och vill vara med där det händer något. Under puberteten kan framför allt hanhundarna vara ganska krävande och testar då gärna sin position i flocken. Det gäller då att förstå sig på deras osäkerhet och med lugn men fast hand leda dem rätt i livet. Många kan ha lätt att gå upp i varv och behöver få lära sig att ta det lugnt. Om hunden blir lydnadstränad från början så att den kan gå lös och träffa andra hundar under sin uppväxt så brukar de flesta kunna umgås med hundar av sitt eget kön. Det är dock inget som man kan ta för givet. Därför rekommenderas det inte att man som Kerry ägare har någon annan hund av samma kön i familjen

VARDAGSLIV

Är hunden rätt tränad från början så är det sällan problem med att lämna den ensam upp till fem timmar om dagen. Många Kerryägare som måste lämna sina hundar under en del av dagen väljer att införskaffa ytterligare en Kerry så att de får sällskap av varandra. Två Kerry Blue får mycket kul då de kan leka med varandra på det tuffa sätt som kanske andra hundraser inte uppskattar. Det är säkrast att skaffa en av varje kön då man inte kan garantera att två av samma kön går ihop även om det finns en mängd undantag till den regeln.

Det går att ge en Kerry hur mycket motion som helst även om de flesta nöjer sig med en timmes promenad per dag. Rasen är så robust att den orkar med alla sorters motion som t ex cykling och fjällturer. Dock ska man ta det lugnt med hårdare motion upp till det att hunden är 9-12 månader. Med sitt ursprung som allt-i-allo hund är nästan alla typer av aktiviteter möjliga med en Kerry. Många tränar lydnad, bruks och även viltspår. Räddningshundsträning har förekommit liksom fårvallning, men mest intresse har Agilityn dragit till sig. Man ska dock se till att hunden inte blir för stressad av denna typ av träning.

PÄLSVÅRD

Kerry Blue Terrierns pälsvård är relativt okomplicerad. Den har en enkel päls, dvs. saknar underull och fäller aldrig. Därför är den lämplig för vissa allergiker. Dock ej för de som också är dammallergiker då det aldrig går att hålla det dammfritt med en hund i huset.
Hunden ska badas var 2-4 vecka efter behov och efter badet borstas pälsen ut grundligt. Man använder en karda vid borstningen och kontrollerar sedan med en bredtandad kam att man rett ut pälsen. Mellan baden ska pälsen ej borstas. Sköter man pälsen regelbundet så bildas det aldrig tovor.

Man kan lära sig att klippa pälsen själv t ex genom att gå på en genom rasklubben arrangerad klippkurs men vill man ha en mer professionell klippning vänder man sig lämpligen till sin uppfödare eller någon annan kunnig klippare i närheten.
Hunden bör klippas minst tre gånger men helst sex gånger per år. Samtidigt ska det hår som växer i örongången dras ut och öronen rengöras. Klorna bör klippas efter behov, oftast en gång per månad.

SJUKDOMAR

På grund av att rasen aldrig varit utsatt för någon större popularitet och därmed oseriös uppfödning så har den hållit sig förhållandevis frisk.
Majoriteten av hanhundarna avlivas p g a ålderdomssvaghet vid 12-14 års ålder. Tikarna drabbas ofta av juvertumörer men det är sällsynt före 10 års ålder. Rasen är predisponerad för fettknutor i huden som dock är helt ofarliga och som lätt kan avlägsnas.

P g a det långa håret i ansiktet så är ögonen känsliga för infektioner. Det förebygger man genom att dagligen torka bort det sekret som bildas i ögonvrån. Det är sällsynt med klåda och liknande hudproblem och i de fall det förekommer så beror det oftast på för hög proteinhalt i fodret eller att hunden badas med ett för uttorkande schampo.
Rasen ingår inte i något av SKK:s hälsoprogram.
Enstaka fall av höftledsfel finns inom rasen och rasklubben rekommenderar uppfödarna att röntga sina avelsdjur.